moms

Då två av Sveriges främsta lyriker bildar grupp tillsammans blir det givetvis en av de främsta. Processen från 2009 framstår alltjämt som en av de stora debutskivorna och Mohammed Ali har sedan dess aldrig dippat. Nya skivan Tills nästa gång är inget undantag.

– Moms: Min farsa är amerikan. Han var musiker och var med i olika band på sjuttiotalet. Och det var alltid mycket musikspelande hemma hos mig, allt från reggae till country till blues. Min morbror var viktig också. Han är bara några år äldre och han lärde mig tidigt om väldigt hård, komplicerad, invecklad hiphop. Redan som tio- elvaåring blev jag pushad med Jeru the Damaja, Brand Nubian, Biggie och alla de där. Jag kom in väldigt hårt i hiphop och fick en crash course med grymma undergroundrappare som aldrig blev stora. Musikintresset utvecklades mer och mer och i tolv- trettonårsåldern kom Dead Prez med låten ”Hiphop” och den slog mig hårt. Började imitera framför spegeln, skrev en text och sen när jag började högstadiet här i Flemingsberg, det var då allt började, berättar Moms, ena halvan av Mohammed Ali.

Barndomen upplevs i Värmland men somrarna spenderas i Flemingsberg. Inför högstadiet flyttar han till Stockholm permanent och bestämmer sig i samma veva för att bli rappare.

– Moms: Folk sa direkt, du borde kontakta Ali. Då var inte rap så poppis i förorterna. Det var ingen som rappade i Flemingsberg förutom Ali. Och han tog in mig och lillebrorsan direkt och var skitglad att det fanns två andra som ville vara med. Ali var redan då ganska grym. Han visste redan hur man skrev sextons, hur man byggde upp refränger. Han hade kontakt med sångerskor och körer, fixat studio och var väldigt driftig.

Området där de växer upp kallas Visättra. Bara några portar bort bor Mack Beats som även han inleder sin musikaliska bana där i fjortonårsåldern. Det är Ali som introducerar Mack Beats till musikprogrammet Fruityloops. De påbörjar sina tiotusen timmar som de ska komma att referera till senare under karriären. Övar och spelar in i studion och Moms börjar till slut komma i kapp, en duo bildas och får namnet Underklassen eller UKN.


Underklassen – Följ med (2005)

På fritidsgården i Huddinge finns likasinnade. Där lär de känna traktens lokala crew 141, vars ena medlem senare bildar duon Stor & Liten, för att slutligen bevara namnet under solokarriären. På fritidsgården där i Huddinge ordnas hiphopjams där femhundra ungdomar brukar delta. Underklassen och Stor är stadiga förband på dessa tillställningar och blir vänner. Stor lär dem om syllables och ordlekar, terminologi och olika tekniker inom konstformen. Han är även något av en social kemaleont och känner alla lovande rappare i Stockholmsområdet vid den här tiden.

– Moms: Han berättade för oss att, så här rappar de inne på Söder, de rappar dubbelrim och kan det här och det här och vi ba wow, sög åt mig och Stor utvecklade verkligen min stil.

Underklassen spelar in två demos under 2002/2003. Dagens teknologi fanns inte för att underlätta, duon bränner skivor själva och säljer för 50 spänn i stan. De springer runt till klädbutiker och skivbutiker och får på så vis ut sina alster, fem ex här, fem ex där. Under dessa turer lär de känna Dj Taro som jobbar i en liten skivbutik vid St. Eriksplan. Han hjälper dem att trycka upp ett mixtape 2005, under namnet UKN, ordet om dessa nya talanger sprids i branschen. De lär känna folk och knyter lite viktiga kontakter. Men karriären som svensk rappare är tungrodd där på det tidiga 00-talet. De börjar känna att hiphop inte leder någon vart, allt ligger lite på is.

– Moms: Vi hamnade i en känsla av att inget händer, det är inte värt det. Men sen släppte Ali ett mixtape på egen hand via Myspace. Han var en av de första att släppa digitalt, det va typ 2006 eller 2007 och den fick typ 60-70000 nedladdningar. Det var helt galet, men vi såg responsen och vi såg potentialen. Sen släppte Stor sin Dikter ifrån Bikten 2008 där vi var med och då började suget komma tillbaka. Stor pushade oss att följa med på spelningar och sen var det, fuckit, vi gör en skiva, låt oss testa en sista gång. Funkar det inte slutar vi direkt.

Det är under denna tid kollektivet Ayla tar form i Moms lägenhet. Det är Mohammed Ali, Mack Beats, Stor och Carlito, de spenderar all tid tillsammans, skriver texter, rappar och festar. De är unga, frustrererade och arga över samhället och vill få ut det i musiken. Deras kollektiv växer fram och antar namnet Ayla, det turkiska ordet för familj.

– Moms: Jag byggde en studio och det var en riktig jävla fritidsgård alltså. Många kom och spelade in och det var där vi började faktiskt, i min lilla lägenhet. Nu är vi i stora studios i Stockholm, det är sjukt att tänka tillbaka så.


Mohammed Ali ft. Danjah – Lever för det här (2009)

Det är en inspirerande miljö och Ayla-kollektivet är med bakom kulisserna då Underklassen blir Mohammed Ali och ger sig ut på sin kanske sista musikaliska resa. De ser orättvisor, segregation och frustration omkring sig, samlar alla tankarna i Processen som släpps via Whoa.se 2009. De skickar runt skivan till olika tidningar men media visar inget intresse.

– Moms: Sen gick Salla och Petter och flera inflytelserika människor ut och hyllade skivan och då öppnades det dörrar överallt direkt. Vi fick nomineringar och vann Manifestpriset, Hinna Hinna spelades i Idol, allt från en gratisskiva som gjordes hemma. Sen har det fortsatt rulla på. Det var med Processen allt började klicka så där och vi fick en egen stil, vi hittade vår egen grej och pratade lite mer budskap, det skiljde oss från alla andra.

De etablerar sig under åren som viktiga pjäser inom svensk hiphop som de är med om att ta in i sin storhetstid. Vid sidan av mängder av gästverser återvänder de 2011 med LP:n Vi. Följer några år senare upp med EP:n 50 länder och ett gäng fristående singlar. Allt leder fram till våren 2016 då ännu ett album ser dagens ljus, Tills nästa gång.

Något som präglat Mohammed Alis musik är deras genomarbetade harmonier och kompositioner. Det melodiska har alltid varit en styrka för gruppen men här förfinas det ytterligare. Nya kunskaper har tillskansats under de snart fem år sedan albumet Vi släpptes.

– Moms: Skivan har marinerats länge. Vissa av låtarna är fyra år gamla. Vissa ett år och då har de hunnit ligga där och reviderats och ändrats om. Vi båda gillar körer och stämmor och att bygga upp låtar och använda sång och sångerskor. Jag kan känna att vi inte får riktigt props för hur vi tänker kring det musikaliska. Folk fastnar på det politiska men vi är mycket mer än så.


Mohammed Ali ft. Blen – Bättras (Unplugged)

Det är kanske inte ett politiskt album utan mer ett reflekterande album. Om kärlek, var de är i livet, vad de har värderat? Både vad gäller ämnesval, flows och produktioner har Mohammed Ali denna gång varit något mer experimentella. Men samhällskommentarerna som genomsyrat hela deras karriär finns ändå där. Då Tills nästa gång släpps, är det i en tid där samhället tycks än mer förhårdnat än då det senast begav sig.

– Moms: Det känns bra att Mohammed Ali släpper nu i dessa tider, vi ligger lågt och låter lite knasigheter hända och sen kommer vi tillbaka i full effekt. Rappare har varnat om det här i många år. Jag tänker på låtar vi gästat på som Carlitos ”Mitt land” eller ”Tystas ner” och liknande. Vi har varnat om högerextremismen och att vi måste kämpa. Det finns mycket frustration och utanförskap och segregering och Sverige är inte alls som vi tänkt oss. Upploppen visade verkligen ojämlikheterna. Hela samhället är vridet på att haffa pengar och vi har vårt synsätt på det. Även de rika haffar para och stashar pengar, vi har bara en fattigversion av vad de rika gör.

Men Mohammed Ali kanske inte är lika frustrerade längre. Det är mer självreflekterande och självkritiskt, mer existensiella frågor som lyfts fram. Vad de värderat i sina liv, är det framgång eller vänner och familj som verkligen betyder något i slutändan?

– Moms: Vi är inte samma personer som för tio år sen, mänskligheten kan alltid förändras, om man försöker att ändra på andra så måste du kanske börja med dig själv.


Mohammed Ali – Biografi (2015)

Vad gäller musiken är Mack Beats och Masse med som alltid. Men vid sidan av sina stadiga vapendragare har de även bjudit in den stigande stjärnan Jeff Roman, som även producerade tidigare singeln ”Biografi” från 2015.

– Moms: Vi gillar hans sätt att jobba, han är väldigt driftig och jag kände att vi pushade honom. Hans låtar på vår skiva låter inte som de låtar han brukar ha ute. Ibland kan vi ha idéer under flera år och försöka hitta det perfekta beatet. Låten ”Tvättstugan” är ett sånt exempel. Jag har tänkt på den i två tre år och kunde inte hitta rätt musikaliskt, tills Jeff gjorde den där grejen. Jag hörde det och tyckte det passade perfekt till temat.

Moms lägger mycket tid på omskrivningar i sin kreativa process, korrigerar vid minsta tveksamheter och kan ta väldig lång tid på sig i textförfattandet. Ali är tvärtom. Han vill mer försöka fånga första känslan.

– Moms: Men vi har jobbat tillsammans i femton år, så det är väldigt enkelt att jobba ihop, vi känner varandra så bra. Ibland brukar vi ha samma idè till låtarna.

Mohammed Ali brukar inte stressa men lovar att inte vänta fyra år innan nästa skiva. Ali jobbar på en soloskiva som förhoppningsvis släpps senare under 2016. Moms jobbar mycket i bakgrunden med Redlines nya artister, men har även han lite planer på soloprojekt.

– Moms: Men jag har sån hunger för nästa Mohammed Ali-skiva, för jag vet verkligen var jag vill gå och har en känsla om hur vi skulle ta det till ytterligare nästa nivå. Jag har redan nu massa teman i mitt huvud som måste marineras, tills nästa gång.

Text: Kristoffer Cras

Albumet Tills nästa gång finns ute på dina digitala tjänster.

Månadens porträtt: Moms berättar om hur Mohammed Ali bildades, utvecklingen och nya albumet ”Tills nästa gång”

| GrandSmack Exklusivt, Intervjuer, Svensk hiphop, Top Inlägg |