chapee-press-3-rinaldo-valencia
Foto: Rinaldo Valencia

Han var en av de första svenska hiphopartisterna att bli signad och har sedan dess alltid på något sätt haft ett finger med i spelet. Nu samlar Chapee över tjugoårs erfarenhet inom konstformen, för den efterlängtade ”debuten” Mode7ty.

Solna stad var tidiga med att omfamna hiphop och där i början av nittiotalet var de flesta av tidens främsta utövare på något sätt sammankopplade med Solna och stadsdelen Hagalund i synnerhet. ADL reppar Blue Hill på sin första skiva, David Jassy och Andrés Avellán är redan igång med Navigators, Swingfly med entourage kunde ses i rulltrappan mot tuben, kanske med Cherno Jah, till och med Steve Angello var hiphop-dj på den tiden. I kölvattnet av detta började två ungdomar fila på sina skillz där bland de blåa höghusen. Med engelska som modersmål må de ha haft ett visst försprång. Det blev hur som helst snabbt tydligt att deras talang överglänste de flesta andras i svensk hiphops gryning och branschen fick upp öronen. Josh & Abel, Chapee n Chess, Chapstahman och Abidaz. När historien om svensk hiphop skrivs är de definitivt några av hörnstenarna i vad som skulle komma att bli.

– Vi släppte våra första grejer 1996 och var väldigt unga och väldigt okunniga. Det känns som om jag fortfarande håller på och lär mig hur den här branschen funkar. Det var svårt på den tiden att få ut saker. Skivbolagen på den tiden satsade ju rätt stort. Det var CD-skivor och vinyler, så vad man än släppte var det tvunget att sälja för att ekonomin skulle gå runt.


Chapee & Abidaz uppträder i Solnahallen 1995
 

Även på ett globalt plan har inte kommersen hunnit blanda sig i på samma sätt som senare, särskilt inte i det där avlägsna landet i norra Europa. Hiphop är en ungdomens subkultur för de initierade och varje release en chansning för skivbolagen. Men Chapee N’ Chess får möjlighet att släppa musik, vara med på TV och uppträda på festivaler. Och när amerikanska storheter sporadiskt spelar live i Stockholm är duon från Solna ofta support och öppnar till exempel 1996 för en indie-rappare från New York som kallar sig Jay Z.

– Vi spelade in mycket så jag kan ju bara föreställa mig hur det skulle sett ut om vi hade haft Youtube och sånt på den tiden för vi var driftiga, brände egna skivor och gjorde mycket independent själva.

I samma veva etablerar The Latin Kings hiphop på svenska, ett uttryck som Petter och Ken några år senare skulle göra till allmängods. Då är redan Chapee en färdig artist och den nya vågen känns inte intressant för var han står konstnärligt och kreativt.

– Svenskan blev ju större än engelska ganska snabbt men jag var aldrig riktigt intresserad. Jag släppte det där, läste lite ljudteknik, jobbade och producerade lite. Så musiken har väl ändå alltid varit nära till hands på något sätt. Sen tror jag att vi var väldigt petiga med oss själva om vad vi skulle ge ut och så. Om vi körde på engelska var vi noga med att det skulle vara grammatiskt rätt och så där. Det är vad jag tror har gjort oss så duktiga, Abidaz och alla, att vi var väldigt kritiska mot varandra och vi har bara blivit bättre. Det är kul att se, att jag utvecklas hela tiden.

Under åren sipprar det ändå ut en del musik från Blue Hill, vissa spelningar rivs av, men musiken är under flera år sekundärt i livet som tuggar vidare. Dock har barndomsvännen Stress andra planer. Han har under åren som gått jobbat med amerikanska storheter som Ludacris och byggt broar med Roc Nation. Alla erfarenheter som förskansats tar han med hem till Sverige och packar ihop under jätteprojektet Playlist från 2011. Trots eventuella tveksamheter övertalas Chapee att skriva på svenska till denna skiva.

– Det var lite där det började igen. Jag minns att jag inte ens var nöjd, men ibland räcker det med att andra blir nöjda så kan man ändra sin självkritik. Jag har kämpat på och inte alltid blivit inbjuden i alla dörrar som finns, det är en sådan bransch där det krävs mycket kontakter. Så därför måste man bara sparka in dörren ibland och det är väl där jag är just nu.


Chapee & Abidaz – Game Over (2013)
 

Även samarbeten med Stockholmssyndromet sker parallellt med Playlist och låtarna på svenska ökar uppmärksamheten igen på de unga veteranerna från Hagalund. När han tillsammans med Abidaz senare tar klivet tillbaka ut i offentligheten är det game over och Chapee återtar sin plats i toppen av svensk hiphops hierarki.

Barndomsvännen Patrick Olsson eller P.O. har alltid fungerat som manager för Solnarapparna. I och med framgången med Playlist får de nu möjlighet att bygga upp en dynasti under Universals flagg som ska komma att bli skivbolaget So Blue. Planerna på ett solosläpp även för Chapee börjar att smidas.

– Vi är nära vänner och han har också varit peppad på att vi ska få ut det här och pushat det. Abidaz är under samma tak, så So Blue är lite vår camp.

Kartellen, Maskinen, Näääk och Nimo, med flera får dock chansen att föräras med rader innan rim åter förbyts till rhymes. Medan arbetet med soloskivan pågår får han dessutom tillsammans med Abidaz, Hooks, Stor och Moms möjligheten att hylla en ung stockholmare och hans kamp mot den sjukdom som skulle komma att ta hans liv. Junior Da Silva gick bort i cancer blott 26 år gammal och lämnade ett avgrundsdjupt tomrum efter sig för de många vännerna. För att hedra hans minne går dessa artister ihop för att skapa som i skrivande stund har upp mot en miljon lyssningar på Spotify och alltjämt en av de mest känslosamma låtarna i den svenska hiphophistorien.

– Junior var en väldigt stark kille, han visste om att han skulle dö och tog det väldigt starkt. Jag tror inte många skulle ta det på det sättet, han var väldigt accepterande. Så självklart gick jag in i det med full kraft då jag fick erbjudandet, det kom från hjärtat från alla inblandade och jag tror att det är vad som gjort den så stor och omtyckt. Den var väldigt ärlig och många kan relatera till den som har vänner och familj som gått bort. Det kändes som bra grej att göra, att man kan använda musik till något viktigt. It all makes sense.


Näääk & Nimo ft. Chapee – Den går bam! (2014)
 

I och med den buzz som byggts med hans svenska verser kan det tyckas som ett givet move att släppa en skiva på det inhemska språket. Men då möjligheten uppdagades om ett soloprojekt på stort bolag, råder ingen tvekan om var Chapee har tankarna.

– Det här projektet ligger väldigt nära mitt hjärta och soundet som jag gillar. Musikaliskt var det något som jag alltid velat göra och sen vart jag tar det i nästa nivå, det återstår att se. Jag la de svenska grejerna lite åt sidan för att bara fokusera på det här. Men jag har ju massa grejer inspelade, vi får se hur det utvecklar sig men jag kommer nog att släppa lite svenska låtar framöver. Men jag är fortfarande mer intresserad av det engelska språket, det har alltid varit min passion när jag skriver och jag är mer van vid det rent lyriskt. Jag har ingen brådska med det där just nu, jag fokuserar på Mode7ty och sen vet man ju inte vad det leder till, vilka kontakter som kan komma. Det kanske blir att jag gör en till liknande grej med mer budget, kanske något mer futuristic, vi får se.

Redan 2013 står det alltså klart att So Blue vill släppa en soloskiva med Chapee och han drar igång arbetet med stor frenesi. Beats samlas in från stora namn som bland annat Collén, Pause Beats, Stress och isländska Earmax. Tidigt i den kreativa processen skriver han låten Modesty, en text vars budskap får namnge hela projektet.

– Jag hade nästan tio spår. Det var jättebra låtar där, men det har varit många motgångar under hela den här processen. En producents hårddisk kraschade och han fick inte tag på filerna och du vet, det var massor av såna där grejer som hände hela tiden. Klassiska motgångar. Det har varit mycket fram och tillbaka, upp och ner, men vi har alltid pushat det. Det skulle släppas förra året och sen har det blivit framflyttat av olika orsaker.

Medan problemen staplas fattar således Chapee och So Blue ett radikalt beslut att slopa de tidigare skisserna och börja om från början. De ändrar riktning och Tommy Black får uppdraget att producera hela projektet.

– Att hitta den där röda tråden kan vara svårt då du jobbar med flera olika. Jag tror att det är väldigt få rappare som har fått till klassiska album på det sättet. Jag och Tommy Black har byggt en vänskap under åren och bollat mycket fram och tillbaka. Jag har skickat grejer till honom och vice versa och vi hittade varandra musikaliskt. Han tror på mig och jag tror på honom. Det blev med tiden en självklarhet att vi skulle göra någonting större ihop.

tommy-black-chapee
Tommy Black & Chapee (2015)
 

Genom samarbeten med Kendrick Lamar och andra storheter i USA har Tommy Black gjort sig ett namn utanför landets gränser. Då producenten åker till Los Angeles för att snacka om eventuella nya uppdrag följer Chapee med för att i hiphopens hemland slutföra arbetet med Mode7ty.

– Han var på massa möten där och jag följde med på lite studiosessions. Vi fick chansen att spela in och träffade ganska intressanta artister som han jobbat med. Han är ju väldigt omtyckt där i Los Angeles på grund av samarbetet med TDE. Så vi träffade AB-Soul. Vi träffade Isaiah Rashad och lite andra människor från det där crewet, producenten No I.D. träffade vi också. Så det var en väldigt inspirerande resa. Jag var bara där i åtta dagar men fick träffa massa stora profiler. Jag fattade även tycke för Los Angeles som stad, det är mycket som händer där musikmässigt.

Under denna resa lyckades de utöver att lägga Chapees rader på beats även få till en feature med L.A-artisten Mykestro i låten We travel som även återfinns på Mode7ty.

– Tommys produktioner låter väldigt organiskt och det låter väldigt live och tanken är att vi framöver ska göra spelningar tillsammans med ett band, det är drömmen i alla fall. Jag har ju turnerat med dj tidigare, men det är något med band. Det är mer för publiken att se på, ändra på hastigheter, det finns liksom inga gränser. Jag har alltid varit inspirerad av The Roots till exempel. Jag såg dem för länge sen i Stockholm och tänkte, det här vill jag göra någon gång. Det är definitivt en dröm.

Som en försmak släpps i mars 2016 förstasingeln ”Sumtimes”. En sommardoftande, laidback dänga som är en introduktion till projektet:

– För mig låter det inte som något där ute nu och för mig är det värdefullt, att jag får vara unik på något sätt. Det finns så många vägar att ta i dag inom musiken och många följer annat som är populärt. Vi följer inga trender utan kör bara på känsla. Vissa av låtarna har jag haft i två års tid och jag märker att jag ännu inte tröttnat på någon, vilket brukar vara fallet med låtar jag gör. Just för att det är organiskt och livebaserat tror jag att det kommer få en lång livslängd. Det här låter fortfarande bra i mina öron och jag tror det är musik som växer med tiden. Det är som ett gott vin.

Text: Kristoffer Cras

Lyssna på Mode7ty nedan.

Månadens porträtt: Chapee om starten under 90-talet, samarbetet med Tommy Black och nya EP:n ”Mode7ty”

| GrandSmack Exklusivt, Intervjuer, Svensk hiphop, Top Inlägg |