S.O.M. 031
Med de släpp som hittills sett dagens ljus råder ingen tvekan om att kollektivet S.O.M. 031 har något storartat på gång. Både individuellt och kollektivt har de fått scenens blickar att riktas mot västkusten, och historien har bara börjat.
Ett stenkast från vagnhallen Majorna, där Göteborgs spårvagnar får sin vila för natten, återfinns ett anspråkslöst tegelhus. Men inuti huset huserar en av landets mest intressanta musikaliska rörelser. De har lagt beslag på två studios i två våningsplan, och det är där som S.O.M 031 – kort för State Of Mind – har funnit sitt hem.
Vi tränger ihop oss i en av dessa studios, medan västkust regnet smattrar mot det aningen öppna fönstret. Medlemmarna är: Skander, Ikhana, Nibla, Oh Majk, Parham, Dj Finest och Mahan från duon Överklass, vars andra halva Berko är den enda som saknas denna kväll, sprungna ur olika geografiska och sociala bakgrunder, men de förenas i musiken. Från varandra hämtar de en urkraft som kan komma att bli nästa skede i historien om svensk hiphop och RnB. Där vi befinner oss är således även en lämplig plats för att berätta historien om hur det blev just så.
Det är ett antal lösa trådar som knyts samman under det senaste decenniet för att bilda deras kollektiv. Men ändå finns en perfekt logik över kronologin och hur sagan utvecklar sig, så låt oss ta det från början.
nibla-ikhana-skander
Nibla, Ikhana & Skander
I Göteborgs skärgård vilar Styrsö. En stillsam och naturskön plats. Här växer kusinerna Skander och Nibla upp, enbart fem minuter ifrån varandra. Skander är fyra år äldre och får naturligtvis stort inflytande över sin yngre kusin. Bägges föräldrar har stora musikintressen vilket sipprar över på barnen. Men det är framförallt fotboll som gäller där i barndomen.
I tidiga tonåren börjar Skander att spela gitarr och ett par år senare inspirerar detta Nibla att även han plocka upp instrumentet. På bara någon månad har den yngre blivit skickligare. Nibla visar sig ha stor talang och nu är fotbollen bortglömd. I samma veva får även Skander nya intryck, genom Gangstarr upptäcker han hiphop och börjar skriva sina första rader.
Nibla söker musikgymnasium och trots sin talang är han i detta skede inte en tillräckligt erfaren instrumentalist för att komma in på Göteborgs estetiska gymnasium. Men i Kungsbacka, i stadens utkanter hittar han en musikproduktionslinje. Han blir antagen och där kliver nästa pjäs in i bilden.
– Det var där jag träffade Ikhana. Men det tog ungefär tre år innan vi fann varandra musikaliskt. Men sen blev vi vänner och gjorde vårt slutarbete ihop. Det blev inte så mycket av det där men, det var under de här åren jag började producera och tappade intresset för gitarr och sen har jag väl hållit på med det, berättar Nibla.
Överklass
Överklass – Berko & Mahan
I en annan del av staden i de nordöstra förorterna Bergsjön och Kortedala växer Mahan och producenten Oh Majk upp. De får tidigt upp ögonen för hiphop som under denna tid präglar stadsdelarna.
– Jag hade spelat bas i ett band innan och tyckte det var kul sådär. Men sen på gymnasiet träffade jag några som höll på med hiphop och vi började skriva lite, och första gången jag spelade in då var Mahan med, så vi går way back, minns Oh Majk medan Mahan fortsätter:
– För mig har det varit mycket fokus på break och den tog mig långt. Inom break har jag ett namn. Men ganska tidigt insåg jag att det inte är real att bara hålla på med ett element, och började rappa lite på engelska. Break är så definitivt, du måste vara i form, du måste förbereda dig. Med musik är det bara att stänga dörren och göra sin grej, där kan jag vara mig själv fullt ut. Men jag var inte seriös med musiken förrän jag träffade Habib och hela det gänget och vi bildade The Order.
Habib eller Hazardous Hab, kommer att bli en nyckelfigur och knutpunkt i medlemmarnas första möten. Han går på samma gymnasium som Oh Majk och de hänger på samma fester. I dessa sammanhang figurerar även Parham. Han är från Högsbo, i en annan del av stan, men intresset för rap har skapat vänskapsband med grupperingen från Kortedala/Bergsjön.
– Jag var 15 år ungefär när jag började med hiphop, men musikgrejen sträcker sig längre, jag har spelat piano och fiol, typ proddat på datorn och spelat mycket trummor innan. Jag pratade inte om känslor och skrev inte något då. Men det fanns ett djupt känsloliv som kanske låg i förtryck under den här perioden, det hade inte fått manifesteras tidigare. Det låg under ett lock och kom ut i bråk och tjafs istället. Men sen fick de känslorna komma ut i texter och jag började gå på jams och freestyla och så där, berättar Parham.
Stan är inte stor och kidsen från denna generation av hiphopfantaster springer på varandra på de olika spots som finns. Alla känner till varandra och är bekanta långt innan planerna på ett kollektiv formats. En av dessa platser är krogen Henriksberg, där klassiska klubben Vibes arrangeras. Under några år kunde du här se en ung Parham battla mot olika aspirerande rappare på scen. Calle P och Vic Vem rappande tillsammans i pissoarkön, Alibi från State Crown, Glacious the ICY från BLaO, klicken kring The Order på dansgolvet, alla är där, det är alltid grötigt och bråkigt. Mycket stökigt folk som håller på med hiphop är präglade av den melankoli som vilar över Göteborg.
dj-finest
Dj Finest
Minnen från diskoteksbranden pyr alltjämt, alla känner någon som drabbats. Gängen är fast förankrade och utanförskapet och segregationen är kanske mer påtaglig här än i de övriga svenska storstäderna. Det är en industristad där alla vet att det inte går att bli något, där allt är grått och regnigt.
Denna mentalitet drabbar Dj Finest som en smäll på käften då han i tonåren kommer till Sverige och bosatte sig i Angered. Han är uppväxt i Rom, en stad med 5 miljoner invånare och Angereds ödsliga skogsområden blir en chock. Inom kort tar dock det livslånga musikintresset överhanden och han börjar arrangera events och fester. Först i närområdet och sedan tar han över svartklubbarna på Hisingen och gör sig både ett namn och pengar. Med denna erfarenhet startar Dj Finest 2004 en klubb som ska komma ett bli ett annat givet hängställe för Göteborgs hiphopentusiaster, Club Shakedown.
– Efter någon månad kom en kille till mig och ville jobba. Det var Black Moose, han var jävligt hungrig så jag tog in honom och vi skapade historia tillsammans. Men det blev kaos, det blev för hype, det var helt rowdy, så vi bestämde oss för att lägga ner efter något år, då det var på topp. Men många minns den klubben än idag, alla var där.
Dj Finest ska sedermera bli den sista pusselbiten i S.O.M 031. Men vid den här tiden fortsätter han jobba med fester, utvecklar sina skills och börjar samarbeta med Vic Vem och Parham som tillsammans väckt uppmärksamhet på den svenska hiphopscenen.
oh-majk
Oh Majk
I samma veva inleder Ikhana och Oh Majk ett förhållande och flyttar till Malmö. Nibla i sin tur, flyttar till Oslo och lägger ner musikplanerna. Skander skriver texter för sig själv men gör inget väsen av sig. Ödets nyck ska dock få dessa fyra individer att återförenas.
Nibla återvänder och blir återigen granne med sin kusin. Denna gång vid Svingeln, mitt i stan. I samma veva kommer även Ikhana och Oh Majk hem igen. Nibla råddar upp lite musikutrustning i sin lägenhet och mest på lek börjar de träffas för att skapa något de kallar för Nibla Sessions.
– Det var runt 2012-2013. Ikhana och Oh Majk började hänga hos Nibla och jag kom ner och ville också vara med. Vi träffades varannan fredag, på eftermiddagen och började plånka på något beat och drack jack och cola. Jag fixade drinkar och de pillade med sitt, sen började vi sjunga eller skriva lite och kanske gjorde någon låt. Alla var med i viben och sjöng jättehögt tills klockan var fem på morgonen. Då grannarna knackade, eller ringde värden, berättar Skander och Nibla tar vid:
– Både jag och Skander började ta musiken på större allvar, men det var så lekfullt också. Det var så roligt bara. Vi satt där helt utan visioner och pretentioner, det blev som festkvällar och jag var inte ens sugen på att gå ut. Jag ville bara vara där så länge som möjligt. Det var då musiken verkligen fick börja ta plats. Men det stora, det var när Pojk kom ut och vi såg, va fan han gör det här nu och han gör det väldigt bra. Det går ju. Den blev verkligen ett wake-up-call, man kan göra det här, vi borde göra det här.
parham
Parham
Skander känner Parham sedan flera år tillbaka och en av dessa kvällar drar han med sig sin vän till den där lägenheten i Linné. Parham är då mitt uppe i arbetet med sitt debutalbum, en skiva som även övriga medlemmar nämner som den slutliga tändvätskan som fick dem att ta nästa steg.
– Jag har aldrig vetat vad jag ska bli. I mina ögon var det bara; jag måste få mat på bordet, måste bara göra något, för det här samhället är rasistiskt och förtryckande. Och mina föräldrar kom redan från ett förtryck, är högutbildade men fick inga jobb i Sverige. Men sen har jag känt med varje jobb jag haft att jag inte kan stå där och slicka röv, ha sönder min rygg. Så jag pluggade och då är jag överkvalificerad för skräpjobben och får inga jobb som jag pluggat till. Jag tar något kneg, får sparken, går på A-kassa och då tänker jag, då gör jag Pojk och berättar om allt det här.
Skivan blir unisont hyllad och Parham blir flitigt bokad runt om i landet, spelningar och resor han gör tillsammans med Dj Finest. Kollektivet har sett det hårda arbetet, men de har även sett att det faktiskt är möjligt att bryta igenom. Ikhana berättar:
– Det va så fett att se Parham stå och dra första skisserna till ”Dela på hälften” i Niblas lägenhet och sen se vad det blev. Jag har ju tyckt det är kul med musik men jag har inte haft några visioner med det direkt. Drömmar såklart, men jag tog det aldrig på allvar. Men det var då som man ba, nu kör vi.
– För mig var det när Skander kom på namnet. Då hade vi utan att ha uttalat det funnit varandra. Och på något sjukt sätt vibbat fram ett tankesätt. Vi hade en vision utan att prata om det. Det där klingar kvar. För mig är det kärnan, för det kändes bara rätt så fort vi träffades. Även fast jag och Nibla gör helt olika grejer så förstod vi varandra bara av att hänga och lyssna på varandras musik., säger Oh Majk.
– Den känslan lever fortfarande kvar och namnet bara förgyller det, vidareutvecklar Mahan.
De är i det här läget dock bara ett gäng polare som gör musik tillsammans och trots att de kanske fungerar som ett kollektiv finns inte namnet än, men en kväll blir allt så tydligt. Den känslan som de nosat på under sina Nibla Sessions får än en gång spelrum, men i en annan studio. Det blir tydligt att vad de delar är ett unikt state of mind.
skander
Skander
Parham och Dj Finest har spelning på butiken T-shirtstore i centrala Göteborg, hela gänget är där. Dj Finest snurrar skivor. Folk turas om på micken och stämningen är febrig. De toppar detta med att dra till The Orders studio för att fortsätta musicera. Ett tillstånd av fullständig inspiration infinner sig:
– Vi gick in i studion där och satte på ett beat och alla gick in i skrivmode direkt, det var sjukt, jag har aldrig varit med om en sådan vibe som det var i den studion just då. Man kunde ta på det, vi kände inte ens varandra bra då. Men vi var där i flera timmar och skrev. Det kändes bara helt naturligt och alla kom upp med sjuka verser på plats och det var då som vi kände att, det är något här. Vi måste ta vara på det liksom. Vi kan inte återskapa samma state of mind med några andra, minns Skander.
– State of mind är ett unikt energifält i tid och rum. Jag tror det inte händer så ofta, det handlar om energifält bara, flikar Parham in.
Nu tar arbetet vid med en högre frekvens. De säger upp sig från sina jobb, startar egna företag och allt fokus läggs på musiken och deras nu uttalade kollektiv S.O.M 031.
– Jag ser det som, vi föds till livet, men vi är döende från födseln. Så egentligen kan du skita i allt annat. Även profeter behöver levebröd så kan jag tjäna pengar på musik så kommer jag göra det, bara det inte rubbar bilden jag byggt upp av mitt konstnärskap. Men jag har kommit fram till att enda sättet för mig att definiera mig själv i ett sådant här samhälle, det är att göra min grej, det jag är bra på, säger Mahan.
Det är tydligt att en hög konstnärlig nivå är viktigast av allt, viktigare än den stjärnstatus som tycks ligga i deras framtid, något även Parham bekräftar:
– Jag strävar efter att vara tidlös och det tror jag vi alla gör. Jag vill att det vi gör nu ska klinga vidare i generationer. Det är lite balans mellan att vara i tiden och att vara tidlös. Vi håller oss relevanta i vår samtid men samtidigt, vi tänker annorlunda, ljudbilden är annorlunda, grejerna vi tar upp är annorlunda och de kommer alltid vara annorlunda. För vi gräver i oss själva och gör man det rätt så tror jag att det blir tidlöst.
– Så länge man är sig själv. Desto mer personlig man blir, desto mer allmän blir man samtidigt. Ju mer man öppnar sig, ju mer kommer det fastna i folks tankar och folks minnen för alla känner ofta likadant. Många tänker att om de ska skriva en hit så ska de skriva så brett och så allmänt som möjligt, men då tilltalar det ofta ingen, förkunnar Nibla.

Skander – Nu (Don’t Panic)
År 2015 råder en febril aktivitet i kollektivets två studios i Majorna. Överklass har ett mixtape som ligger klart, arbetet på ett album tillsammans med Nibla har påbörjats. Ikhana har en egenproducerad EP redo, samt en med Nibla under produktion. Skanders debutsingel ”Nu (Don´t Panic)” har minst sagt väckt intresse för kommande släpp, som även det är mer eller mindre färdigt för lansering. Parham är halvvägs in på uppföljaren till Pojk, en singel kommer förmodligen se dagens ljus under vintern 2015. Nibla är som en spindel i nätet, han samarbetar med samtliga artister i konstellationen och är efter samarbetet med Mwuana en av de hetaste producenterna i landet. Framtiden ser minst sagt ljus ut för S.O.M 031.
– Nu när jag och Parham är ute och spelar så kommer många kollegor och artister fram och säger att; Göteborg, det är något där nu, det bubblar. Och det är lite tråkigt för man ba jaha, vi har gjort det här jättelänge, det har funnits många innan oss som kanske inte fått chansen. Men nu börjar man märka att folk ser vad som finns i Göteborg och vi är nog bara glada att vi är frontfigurer, eller en del av rörelsen, säger Dj Finest samtidigt som Ikhana får avsluta tankebanorna:
– Som jag ser det är det vi som är rörelsen, vårt crew är bredden. Vi har så jävla mycket kompetenser, vad jag vet har det inte funnits något sådant här kollektiv i Sverige tidigare, med rappare, sångare, producenter, djs, jag tycker själv att vi är rörelsen. Javisst det bubblar, men det kommer fan explodera.

Ikhana & Nibla – Ingen annan

Månadens porträtt: Berättelsen om hur Göteborgskollektivet S.O.M. 031 bildades

| GrandSmack Exklusivt, Svensk hiphop, Top Inlägg |